snälla hjärtat..
då börjar vi om igen, då tar vi allt från början. varför
jag är så dum i huvudet ibland och ja går på det varje gång..
du kommer åt mina svaga punkter direkt och sen är
ja där igen. men när jag själv vet hur jävla dåligt ja har
mått och vad ja har gått igenom och bearbetat under dom
tre månaderna som gick. nu har allt rasat igen och då är ja ärlig,
men för de så släpper jag aldrig in någon mer för nära
mig för då är det hela helt plötsligt jobbigare.. man tar mer
stryk inombords av de och ja har lärt mig en hel del saker.
jag gav dig chansen för att ja verkligen ville, jag älskar ju dig..
men nu har de gått mer än en månad och vi det finns fort.
inte.. ja har försökt sen dag ett då vi pratade du och ja. ja har bara
vart mig själv vart snäll och gjort allt. ja har vaknat upp med
ett leende varje dag bara för din skull.. men vart står vi
idag och att vi inte ens är tillsammans ? det gör ont i mig och ja
förstår inte mycket alls, du säger till mig ja har förändrats okej
men då säger jag inge mer. grejen är sån att de har du men
inte på ett bra sätt.. vad har ja gjort den här gången för att behöva
gå igenom de här igen? har ja vart så elak, har ja betett mig så
illa mot dig att ja ska behöva höra nedvärderande ord på
''skoj''. nej det är inget man tänker ta.. men varför varför
varför ? ja vet att vi kan ha de så där bra, men vad gör
ja som att ja inte duger för dig ? är de mig du vill leva med..
men först vill ja veta vad ja gör som är så fel att ja
är värd att du beter dig som du gör. ja begär inte mycket alls,
ja ställer inga höga krav.. det är bara det vanliga och ja ser inget
konstig med de. de ska bara vara självklart.. snälla kom
bara fram till den punkten och ta åt dig, lyssna !
förstå att du sårar mig när du beter dig så här..
det tar mer än vad man tror.. och ja orkar
inte en fjärde gång.. ja orkar inte gråta och fälla
tårar.. hjälp mig upp igen och visa mig de bra..
